Allmänt om Estland

Estlands flagga och stadsvapen på slottet på Domberget i Tallinn

Ehalkivi

Peipussjön vid Kallaste

Maria Gerdås

www.maria-gerdas.se

 

ALLMÄNT OM ESTLAND

 

Officiellt namn: Republiken Estland – estn. Eesti Vabariik

 

Huvudstad: Tallinn med 438 810 invånare (2015) - det gamla svenska namnet är Reval.

Övriga större städer: Tartu 97 332, Narva 58 375, Pärnu 41 170, Kohtla-Järve 36 622 (2015).

 

Statschef: President Toomas Hendrik Ilves (från 2006, omvald 2011). Nästa val äger rum i september 2016.

Regeringschef: Taavi Rõivas (från 2014).

 

Nationaldagen firas den 24 februari - det datum då Estland utropade sin självständighet år 1918.

 

Nationalsång: "Mu Isamaa mu õnn ja rõõm" med text av Johann Voldemar Jannsen (fritt översatt från Johan Ludvig Runebergs "Vårt land" . Melodin är samma som Finlands nationalsång av Friedrich Pacius.

 

Lyssna på "Mu Isamaa mu õnn ja rõõm"

 

Befolkning

Antal invånare: 1 313 271 (2015-01-01).

Estland har en negativ befolkningstillväxt med låga födelsetal. Efter att Estland åter blev självständigt 1991 minskade befolkningen med nästan en sjättedel. Detta berodde först på att många rysktalande lämnade landet. Senare har många ester utvandrat till andra EU-länder efter EU-inträdet 2004.

Fördelning av nationalitet: ester 70 %, ryssar 25 %, ukrainare 2 %, vitryssar, finnar m fl. ca 3 %

 

Geografi

Estland yta utgör en tiondel av Sveriges och är lite större än Danmark. Landet har en lång kustlinje (3794 km) som löper mot Finska viken i norr och mot Östersjön i väster.

 

Natur

Norra och västra Etland är platt och ligger på en kalkstensplatå. Vid flera platser utmed kusterna bildar kalkstenen klinter och stupar brant ner i havet, på några ställen har det också bildats vackra vattenfall. I södra Estland är landskapet mer kulligt. Det högsta berget är Suur Munamägi (= Stora Äggberget). Det uppnår en höjd av 317 m.ö.h. och är den högsta punkten mellan Smålänska höglandet och Uralbergen i Ryssland.

I Estlands natur dyker det på flera ställen upp stora flyttblock. Det största av dem är Ehalkivi (= Aftonrodnadsstenen) vid halvön Letipea strax nordost om Kunda. Stenen är 7,6 m hög och har en omkrets på 49,6 m.

Estlands yta är täckt av skog till 45%, 25% jordbruksmark och drygt 20% myrmark. Här finns över 1000 sjöar, till en yta av 5%. Peipussjön är den största och tillika Europas fjärde största sjö.

 

Klimat

Estland ligger i övergångszonen mellan kust- och inlandsklimat med bistrare vinterväder ju längre bort från kusten man kommer.

 

Religion

Den lutherska kyrkan har haft en ledande roll i Estland sedan reformationen. Andra samfund är den estnisk- och ryskortodoxa, den romersk-katolska och frikyrkor som baptister och metodister. Idag anses dock Estland vara ett de minst religiösa länderna i Europa.

 

Utbildning

Utbildningsnivån i Estland är hög. Liksom i Sverige har man en 9-årig obligatorisk grundskola och treårigt gymnasium. De flesta skolorna är estniskspråkiga, men det finns också ryskspråkiga och blandade skolor. Undervisning i estniska är obligatoriskt.

 

Ekonomi

Efter att Estland frigjort sig från Sovjetunionen skedde en övergång från planekonomi till fri marknadsekonomi vilket innebar en omfattande privatisering. Landet har återhämtat sig relativt väl efter finanskrisen hösten 2008, främst genom ökad export. Estlands statsskuld är den lägsta inom EU.

 

Valuta

Den 1 januari 2011 övergick Estland till euro. Dessförinnan hade landets betalningsmedel varit estniska kronor, EEK, som 1992 hade ersatt den sovjetiska rubeln .

 

Naturtillgångar & energi

I nordöstra Estland finns ett av världens största utvinningsbara lager av oljeskiffer (estn. põlekivi = brinnande sten). 90% av Estlands elenergi kommer från Narvas två stora värmekraftverk som eldas med oljeskiffer. Av miljöskäl försöker man minska beroendet av oljeskiffer och övergå till att alltmer använda förnyelsebara energikällor som vind- och vattenkraft.

Estland har också Europas största fyndigheter av fosforit, som bl.a. användes för tillverkning av konstgödsel. Utvinningen av fosforit lades dock ner efter att Estland åter blev självständigt 1991.

Andra naturtillgångar är torv, kalksten, dolomit och skog.

 

Handel

Estland exporterar främst maskiner, metallvaror, elektronik, trävaror och livsmedel Den mesta tillverkningen sker i små och medelstora företag. Utländska investerare främst Sverige och sedan Finland. Omkring var fjärde estländare arbetar inom industrin.

Idag sker tre fjärdedelar av Estlands handel med länder i EU. De största handelspartnerna är Finland, Sverige, Lettland och Tyskland.

 

Arbetsmarknad

Nästan 75% av befolkningen arbetar inom tjänstesektorn, 23% inom industrin och drygt 2% inom jordbruket.

Arbetslösheten växte drastiskt vid övergången från planekonomi till marknadsekonomi, men stabiliserades efter ett antal år. Under den ekonomiska krisen 2008 ökade den åter och nådde nästan 20% år 2010, sedan har det vänt neråt igen och nu ligger arbetslösheten lägre än i Sverige.

 

Turism

Turismen är en allt viktigare näringsgren och Estland har många turistattraktioner. Den som är mest besökt är Tallinns gamla stad. För de som vill uppleva naturen har Estland fem nationalparker - Lahemaa, Soomaa, Karula, Matsalu och Vilsandi. Utmen kusten finns omtyckta semesterorter som Pärnu, Kuressaare, Haapsalu och Narva-Jõesuu.

De flesta turisterna kommer från Finland, Ryssland, Tyskland och Sverige. Estländarna själva semestrar främst i landets sydöstra delar och på öarna.

 

 

Källor:

Estlands ambassad

Landguiden

Basfakta om Estland: Raimo Raag

Jägalafallet

Domkyrkan på Domberget

Estlands 100-kronorssedel innan man övergick till euro 2011

Ett av Narvas värmekraftverk

(foto: Toomas A.)

En turist på stranden i Narva-Jõesuu