Haapsalus historia

Maria Gerdås

www.maria-gerdas.se

 

HAAPSALUS HISTORIA

 

På 1200-talet erövrade danskar och ordensriddare trakten. Från 1263 var Haapsalu huvudsäte för biskopsdömet Ösel-Wiek (estn. Saare-Lääne piiskopikond). Borgen har omväxlande tillhört Tyska orden, olika biskopar, danskar, svenskar och ryssar.

 

Biskopskatedralen uppfördes under andra hälften av 1200-talet och staden utvecklades runt borgen. Haapsalu fick stadsrättigheter år 1279.

 

Haapsalu har en intressant svensk historia. På 1500-talet tog de krigiska svenskarna över staden, då de invaderade 1581. Efter det tillhörde Haapsalu Sverige.

 

Gustav II Adolf sålde slottet till den svenske adelsmannen Jacob De la Gardie och han fick staden på köpet. Släkten ägde staden till slutet av svensktiden och härskade även över svenskön Ormsö. 1688 brann borgen ner i en stor eldsvåda.

 

Det stora nordiska kriget och pesten gjorde nästan slut på staden. 1710 intogs Haapsalu av ryska trupper med Peter den store i ledningen och man sprängde det som fanns och utnyttjade resterna som fästning.

 

I slutet av 1700-talet upphöjdes Haapsalu till residensstad, av Katarina II, och började därmed resa sig ur förödelsen.

 

Haapsalus historia som kurort inleddes på 1800-talet. Det första badhuset grundades 1805. Staden blev populär tack vare sin badgyttja. Den första gyttjebadsanstalten i Haapsalu grundades 1825 och på grund av det stora antalet gäster öppnades snart ännu tre liknande inrättningar. Ryktet om havsgyttjans läkande effekt nådde så småningom societetskretsarna i St. Petersburg och snart blev Haapsalu ett omtyckt semesterställe för hovet. I början av 1900-talet var Hapsal redan en välkänd kurort. Som tsarens semesterställe fick Haapsalu 1905 järnvägsförbindelse med St. Petersburg. Strandpromenaden och kursalen med sin snickarglädje påminner i dag om stadens storhetstid.

 

Bland besökarna finner man också den kände tonsättaren Peter Tjajkovskij. Han har fått ett monument uppsatt till minne av tiden han spenderade här – en parkbänk vid Afrikastranden. Här brukade han sitta och se på solnedgången.

 

När Estland 1939 tvingades upplåta militärbaser åt Sovjetunionen anlades en flygbas i Haapsalu. Härifrån startade ryska bombplan flygraider mot Finland, vilket innebar en klar kränkning av Estlands neutralitet.

 

Under sovjettiden var Haapsalu en stängd militärstad. Idag står flygfäletet tomt och övergivet.

 

 

Det övergivna militära flygfältet i Kiltsi, strax utanför Haapsalu. De kilometerlånga startbanorna, kasernbyggnader och ett flertal flyghangarer finns kvar.

Flygbasen grundades 1939 och användes fram till 1956, sedan rekonstruerade man flygfältet 1969. När sovjetarmén lämnat Estland tog man med sig allt som gick att föra bort, resterna har fått förfalla.

Kanoner på biskopsborgens gård

På husväggen, på Rüütli 4, står skrivet - I detta hus bodde Peter den Store år 1715

Den balttyske läkaren Carl Abraham Hunnius (1797-1851) dokumentera att den mineralrika Haapsalulerans helande inverkan på både kropp och själ

Haapsalu järnvägsstation