Kurland

Maria Gerdås

www.maria-gerdas.se

KURLAND - KURZEME

 

Utmed Östersjön i väster och Rigabukten i norr ligger Lettlands minsta kandskap - Kurland (lettiska Kurzeme). Det är också en av landets fem planeringsregioner.

 

Kurlands största städer är hamnstäderna Ventspils och Liepaja. Kuldiga är en småstad med romantiska gränder och medeltida atmosfär.

 

Kurland har 289 916 invånare (2013)

 

Hertigdömet Kurlands vapen

 

Liepāja evangelisk-lutherska stift

 

Liepāja stift är ett av Lettlands evangelisk-lutherska kyrkas tre stift och det yngsta, inrättat 2007. Domkyrkan är uppkallad efter den Heliga Treenigheten.

Stiftet har 127 kyrkor i Kurland och Semgallen. De är indelade i sex kontrakt – Bauska, Grobina, Jelgava, Kandava, Kuldīga och Piltene och överses av sex dekaner (motsvarande Svenska kyrkans kontraktsprostar).

Den 3 juni 2016 valde synoden Hans Jönsson till biskop för Liepāja stift. Han vigdes till biskop den 6 augusti i Riga domkyrka. Hans Jönsson är född i Hammenhög 1968. Som biskop bär han namnet Hanss Martins Jensons. Han ersatte Paul Brūvers, född i Riga 1949, när denne gick i pension. Han hade varit biskop sedan 2007.

 

Länk: http://www.trinitatis.lv/liepajas-dieceze-biskaps/

Liepaja

Kuldiga

Liver

 

I nordvästra Kurland, utmed det som kallas Liviska kusten, bor en sista folkspillra av den liviska befolkningen. År 2010 var 180 personer officiellt registrerade som liver. Det liviska språket, tillhör den finsk-ugriska språkgruppen och är närbesläktat med estniskan. Idag är liviskan i princip utdött sedan den sista personen med liviska som modersmål dog 2013. Liverna, som en gång i tiden bebodde stora delar av dagens Lettland, har haft stor betydelse för framväxandet av letternas nationella medvetenhet. Lettiskan, som är ett indoeuropeiskt språk, har lånat vissa drag av liviskan. De två kulturerna uppvisar många likheter men också många skillnader. Många deltar i liviska högtider och sjunger i liviska körer. Musikgrupper spelar och sjunger autentisk livisk folkmusik. Studiecirklar i liviska språket väcker intresse.

 

Ventspils

Kolka

Suiti

 

Kurland är unikt också för Suiti, en katolsk enklav i den annars protestantiska regionen. Det lilla samhället Alsunga (789 invånare 2015) är centrum för Suiti-folket. De finns med på UNESCO:s förteckning över immateriellt kulturarv och har omkring 2000 medlemmar. Deras historia går mer än 400 år tillbaka i tiden. När den lokala godsägaren, Johan Ulrich von Schwerin, 1623 skulle gifta sig med den polska Barbara Konarska, gick han med på att bli katolik. De bodde sedan i Litauen och Polen, men efter faderns död år 1632 återvände de till Alsunga. Johan Ulrich inbjöd jesuiter till Alsunga, att missionera och förmå alla hans bönder att övergå till katolsk tro. I suitsitraditionerna har katolska och förkristna element flätats samman. Till fest bär man färggranna folkdräkterna. Folkvisorna har en karakteristisk sångstil, en så kallad bordunsång. Dessutom har man en speciell nationalrätt, bakverket sklandarausis, som är ursprungsskyddad på EU-nivå!