Kaunas

Maria Gerdås

www.maria-gerdas.se

 

KAUNAS

 

Kaunas har 299 466 invånare (2015). Folkmängden har minskat drastiskt under senare år, men staden är fortfarande Litauens näst största stad och Baltikums fjärde största.

 

Kaunas ligger i södra Litauen där landets två största floder Nemunas och Neris möts, ca 9 mil väster om Vilnius. En del av staden ligger i den dal som de båda floderna har skapat, resten utbreder sig på sluttningarna på ömse sidor.

.

 

Kaunas stadsvapen

Historia

På 1200-talet började en fästning och stadsmur uppföras som skydd mot inträngande fiender. Delar av muren finns kvar och borgen återuppbyggdes på 1300-talet efter strider med Tyska orden. I samband med dessa strider omnämns Kaunas första gången i skriftliga källor år 1361. Under detta århundrade intogs staden flera gånger av tyska ordensriddare och den har eldhärjats inte mindre än 13 gånger.

 

På 1400-talet hade Hansan en handelsstation i Kaunas och staden blev snabbt centrum för handeln mellan Polen, Litauen och Ryssland.

 

Både Kaunas och resten av Litauen föll i polackernas händer 1569, och förblev i stort sett så fram till 1795, då Ryssland övertog makten efter Polens tredje delning. Under det Stora nordiska kriget ockuperade Sverige staden 1701.

 

Staden var under ryskt välde till första världskriget. Vid slutet av den ryska tiden byggdes en ring av fort runt staden, som låg nära gränsen till det tyska Ostpreussen, men tyskarna lyckades ändå ockupera staden 1914-18.

 

Sedan Polen hade annekterat Vilnius 1919 blev Kaunas provisorisk huvudstad för det självständiga Litauen fram till 1939, då man återfick Vilnius. Tiden som huvudstad innebar en uppblomstring, många praktfulla byggnader tillkom och ett universitet grundades.

 

1940 ryckte Röda armén in i Kaunas vilket innebar lidande och förtryck för befolkningen med deportationer till Sibirien. Den gamla huvudstaden Kaunas drabbades hårt.

 

Den 22 juni 1941 inleddes Operation Barbarossa och Tyskland gick till anfall mot sin gamla bundsförvant Sovjet. Kaunas ockuperades efter endast två dagar. Gränslösa grymheter utspelade sig, när tyska Einsatzgruppe A, assisterad av litauisk milis, angrep den judiska befolkningen.

Ett getto inrättades i stadsdelen Vilijampolė på högra stranden av Neris. De gamla ryska forten gjordes om till koncentrations- och förintelseläger. Det blev en dödsfabrik som kostade över 100 000 människor livet. 80 000 av dem var judar från Kaunas getto.

Den japanske vicekonsuln Chiune Sugihara (1900-1986) gjorde betydande insatser för att rädda många judar genom att mot sin regerings instruktioner ge dem transitvisa för att via Transibiriska järnvägen kunna ta sig till Japan.

 

När Röda armén återtog Kaunas återupptogs den sovjetiska ockupationspolitiken. En omtalad motståndsaktion mot sovjetmakten var när studenten Romas Kalantas brände sig till döds 1972. Efteråt följde massdemonstrationer som går under namnet ”Kaunasvåren”.

 

Vytautas bron

Bron leder från gamla stan över floden Nemunas till stadsdelen Aleksotas, där bland annat Kaunas botaniska trädgård ligger. Den ursprungliga bron var av trä och byggdes 1812. På den tiden kallades den ”världens längsta bro”. Befolkningen på ena sidan använde nämligen den julianska kalendern medan andra sidan använde den gregorianska. På det viset kunde det ta 13 dagar att ta sig över bron.

 

Att se ...

 

Man brukar dela upp staden i den gamla och nya staden:

 

Gamla staden – Senamiestis domineras av rådhuset och katedralen har en betydande bebyggelse från medeltiden. Här är det trevligt att promenera. Vilniaus gatve är huvudgatan i gamla stan.

 

Nya staden – Naujamiestis har många fina exempel på tjugo- och trettiotalsarkitektur runt huvudgatan Laisvės alėja (Frihetsavenyn). Det är en av Europas längsta gågator - 1,5 km. Här finns gott om affärer, restauranger och caféer.

 

GAMLA STADEN:

Slottet - Kauno pilis

Kaunas gamla fästning började byggas på 1200-talet för att försvara staden mot fiender och ligger strategiskt där Nemunas och Neris flyter samman. Det vi ser idag är bara en tredjedel av den ursprungliga fästningen, som hade 12 meter höga och nästan 2 meter tjocka murar med försvarstorn i varje hörn.

Korsriddarna förstörde borgen 1362, men byggdes upp igen och fyllde en viktig funktion i litauernas försvar. Efter slaget vid Tannenberg (Grünewald) 1410, då Vytautas den store gav Tyska orden dödsstöten, förlorade fästningen sin betydelse.

Under Karl X Gustavs polska krig i mitten på 1600-talet använde svenskarna Kaunas fästning. Strax härefter drabbades den av en översvämning. I mitten av 1700-talet togs slottet i bruk som fängelse och sedan stod det övergivet i många år.

På 1930-talet påbörjade man insatser för att rädda resterna av slottet och området undersöktes av arkeologer. Runda tornet restaurerades 1950-talet och bastionen grävdes ut.

Idag finns ett konstgalleri i det runda tornet. Slottet är öppet för turister. Ett större återuppbyggnadsarbete genomfördes 2010-11.

 

Kaunas katedral – Šv. apaštalų Petro ir Povilo arkikatedra bazilika

I det nordöstra hörnet av rådhusplatsen ligger Kaunas väldiga katedral som har namn efter apostlarna Petrus och Paulus. Det är den största gotiska byggnaden i Litauen och landets största kyrka. Man har daterat de äldsta delarna till början av 1400-talet, men kyrkan har genom tiderna byggts ut och om flera gånger. Interiören går i nybarock. På kyrkans sydsida markerar en granitsten skalden Maironis grav.

Perkūnas hus – Perkūno namai

Söder om rådhusplatsen ligger det ståtliga gotiska huset Perkūno namai (åskgudens hus). Huset har fått sitt namn efter en liten skulptur av den fornbaltiske åskguden Perkūnas som hittades vid renoveringen 1818 (Figuren har förkommit). Troligen har huset byggts på platsen för ett gammalt hednatempel.

Byggnaden uppfördes på 1400-talet av tyska köpmän och var Hansans kontor 1440-1532. Den rika arkitekturen är ett monument över Hansans och tyskarnas ekonomiska makt. Det är byggt i rött tegel med valvbågar och takspiror och den rikt utsmyckade gaveln påminner om S:ta Annas kyrka i Vilnius. Huset såldes senare till jesuiterna som inredde ett kapell 1643, att användas medan man uppförde den stora kyrkan på Rådhusplatsen. På 1800-talet användes huset som dramateater och sedan som skola och under sovjettiden som magasin. Idag hör det till jesuiternas gymnasium.

 

Länkar:

 

Kaunas

Wikipedia

 

Rådhusplatsen - Rotušės aikste

Rådhusplatsen har varit stadens centrum sedan medeltiden. Här låg en livlig marknadsplats. Torget är omgivet av en rad tyska köpmanshus från 1500-talet.

Rådhuset - Kauno rotušė

Mitt på torget ligger det gamla rådhuset. Det kallas ”Den vita svanen” tack vare sitt vita eleganta torn (53 m högt). Byggnaden är från 1500-talet och har en intressant historia Källaren med gotiska valv har varit fängelse och lagerhus. På bottenvåningen bedrev man handel. Övre planet innehöll magistrat, bank och arkiv. Delar av byggnaden förstördes under svensk-ryska kriget 1655-60. På 1700-talet blev det regeringssäte. Under tsartiden byggdes det 1824 om till ortodox kyrka. 1837 blev byggnaden provisoriskt residens för tsaren och några årtionden senare teater. Under sovjettiden hörde den till Kaunas tekniska högskola. Rådhuset renoverades 1969-1973 och används nu som bröllopspalats och för officiella ceremonier.

Maironis

På Rådhustornet finns en staty av Jonas Mačiulis-Maironis Han räknas som Litauens nationalskald och hans pseudonym var Maironis. I barockhuset nr 13 på Rotušės aikste 13) bodde Maironis 1910-32. Idag är huset litteraturmuseum - Literaturos muziejus.

 

Jesuitkyrkan – Šv. Pranciškaus Ksavero bažnyčia ir Jėzuitų vienuolynas

Vid Rådhusplatsens sydsida ligger jesuitkyrkan som fått namn efter det spanska helgonet Frans Xavier (1505-52). Xavier var missionär i Indien, Japan och Kina.

Den vita kyrkan har två torn och är sammanbyggd med jesuitklostret. Bygget påbörjades 1666, men kyrkan invigdes inte förrän 1722. Under tsartiden överlämnades den åt Ortodoxa kyrkan 1824, när Litauen blivit självständigt fick jesuiterna tillbaka den 1924. Under sovjettiden stängdes kyrkan och klostret och användes som teknisk skola, själva kyrksalen blev sporthall. 1989 återlämnades den till jesuiterna och 1992 genomfördes en renovering.

Vytautaskyrkan – Vytauto bažnyčia

Vid stranden av Nemunas finns den gotiska kyrkan som fått sitt namn efter Vytautas den store. Han gav order om att uppföra kyrkan 1413, sedan den romerske kejsaren, till Tyska ordens förtret, beslutat att marken på den högra sidan av floden tillhörde storfurstendömet Litauen.

Napoleons armé tog vara på det centrala läget och använde byggnaden som ammunitionslager 1812. Sedan gjordes den om för att tjäna den ryskortodoxa församlingen. Under första världskriget brukades den av tyska trupper som potatislager. Efter kriget restaurerades kyrkan.