Klaipeda

Maria Gerdås

www.maria-gerdas.se

 

KLAIPĖDA

 

Klaipėda (på tyska Memel) är med sina 162 690 invånare (2011) landets tredje största stad. Ända sedan medeltiden är den en viktig hamn- och handelsstad vid Östersjön, utmed det smala inloppet till Kuriska sjön. Den isfria hamnen är Litauens enda port mot Östersjön.

 

Historia

I trakten runt Klaipėda fanns bosättningar långt före Kristi födelse. Läget vid havsbukten och floden Danés mynning gav goda möjligheter till handel. Bärnsten var den stora handelsvaran.

De baltiska folken som befolkade området och lyckades länge försvara sig mot erövringslystna främlingar, men 1252 besegrades de av Livländska orden. Ockupationsmakten lät uppföra en fästning som de kallade Memelburg och i skydd av borgen uppstod Memel. 1258 fick den stadsrättigheter med lybsk rätt och blev så den äldsta staden i Litauen. Snart uppstod en betydande handel med nordiska och västerländska köpmän.

Överhöghet över staden har växlat åtskilliga gånger under de senaste 1000 åren. Tidvis har staden tillhört Tyska Orden, Hansan, Sverige, Polen, Ryssland, Tyskland och Sovjetunionen.

Gustav II Adolf erövrade staden 1627, och 1629–1635 tillhörde den Sverige.

Memel var en del av provinsen Ostpreussen med tyskt styre och var fram till första världskriget den nordligaste staden i Ostpreussen. Efter 1:a världskriget, genom Versaillesfreden 1919, konfiskerades Memel från Tyskland och ställdes under Nationernas Förbund som en "fri stad". Trots protester från Tyskland återfick Litauen staden som kompensation för att landet tre år tidigare förlorat Vilnius till Polen – namnet blev då Klaipėda.

Efter Hitlers maktövertagande förordade de tysktalande invånarna i Klaipėda att Memelgebiet, åter skulle inlemmas i Tyskland och den 23 mars 1939 tvingades den litauiska regeringen att avträda Klaipėda till Tyskland. Detta blev Hitlers sista annektering före 2:a världskrigets utbrott. Diktatorn själv anlände samma dag till hamnen med slagskeppet Deutschland och höll tal från en balkong på Teatertorget.

Nazityskland höll staden till den intogs av Sovjetunionen 1945. Det innebar slutet för ett månghundraårigt tyskt inflytande i området.

Under kriget fick Klaipėda svåra skador eftersom tyskarna använde hamnen som ubåtsbas och i krigets slutskede utsattes den för upprepade sovjetiska flyganfall. 1945 då Röda armén ryckte in i staden fanns bara åtta personer kvar av civilbefolkningen. Alla tyskar hade evakuerats till Tyskland.

Efter kriget blev hamnen i Klaipėda bas för den sovjetiska östersjöflottan och blev Sovjets fjärde största hamn, med 32 km kajer, folk flyttade in från Ryssland och invånarantalet steg explosionsartat. Av militära skäl var staden under många år en stängd stad och först 1987 blev det möjligt för västerlänningar besöka Klaipėda. De de sista sovjetiska soldaterna lämnade Litauen 1993.

Skulpturen Avskedet – Skulptūra „Atsisveikinimas"

Priestočio g.

 

Framför järnvägsstationen står en gripande skulptur av en mor som håller sin lille son i handen. Modern bär en resväska och gossen trycker sin nallebjörn hårt i famnen.

År 1941 var invånarantalet i Klaipėda 41 188. När Röda arméns soldater trände in i staden i januari 1945, fanns endast sex personer kvar: två äldre preussiska litauer, två vitryska krigsfångar och två polska arkitekter, som tagits hit för arbete. De allra flesta tyskarna hade repatrierats till Tyskland. Resten av befolkningen flydde, några av dem tillsammans med den retirerande tyska armén via Kuriska näset.

År 2002 avtäcktes skulpturen, „Abschied von der Heimat“, av L. och R. Janušovkis, för att påminn om dessa människors tragiska öde och denna svarta period i Klaipėdas historia. Framför skulpturen ligger en minnesplatta med text på litauiska och tyska.

 

Att se ...

Gamla staden - Senamiestis

 

Klaipėda skadades svårt under andra världskriget, men en del gamla korsvirkeshus finns kvar. Den tyskinspirerade arkitekturen går inte att ta miste på. Metoden med korsvirkeshus har använts sedan staden grundades, den var speciellt lämpad för sanka marker, eftersom konstruktionen är lättare än sten. Gatorna är smala och stenlagda.

 

Milleniummonument för namnet Litauen - Paminklas Lietuvos vardo tūkstantmečiui

 

2009 firades 1000-åraminnet av namnet – Litauen. På kajen intill skeppet ”Meridianas”, har man uppfört en fyra meter hög kolonn för att minna om detta. Skulpturen är gjord av granit och brons. Högst upp ser man storhertig Vytautas den stores som blickar ner på Danėfloden, ridande på en häst. På kolonnen finns en inskription på litauiska och latin: 1009 - MIX LIETUVOS VARDO - MMIX MILLENNIUM TŪKSTANTMEČIUI - 2009

 

Skulpturen ”Barndomsdröm” – Skulptūra „Vaikystės svajonė"

 

På kajen i kryssningsterminalen står en skulptur av en titen gosse, som vinkar med sjömansmössan åt de passerande fartygen. Bredvid sig har han sin trogna hund. Ingen passagerare ska behöva lämna denna hamn utan att någon vinkar farväl. Konstverket kom på plats 2007. Det är skulpterat av Svajūnas Jurkus och designad av Vytautas Paulionis.

 

Slottet – Klaipėdos piliaviete

Smiltynes g.3

 

Klaipėdas slott uppfördes av Tyska orden. Det kallades Memelburg och omnämns 1252 i skriftliga källor.

Idag finns inte så mycket kvar av det gamla slottet, det är mest försvarsvallarna som syns när man går runt vallgraven. Arkeologiska utgrävningar har utförts och 2002 grundades Slottsmuseet - Pilies muziejus i en av bastionerna, där, stadens och borgens historia skildras.

 

Teatertorget – Teatro aikštė

Torget är centrum i den gamla stadskärnan. Den praktfulla teaterbyggnaden har en balkong ut mot torget. På balkongen har både Rickard Wagner och Adolf Hitler stått.

 

Ännchen von Tharau (tyska) – Anke von Tharau (plattyska) – Taravos Anikė (litauiska)

 

Framför teatern i en fontän står en staty av den lilla Ännchen von Tharau. Statyn är tillägnad den preussiske poeten Simon Dach (1605-1659), en av stadens stora söner. Han föddes i Klaipėda och studerade på universitetet i Königsberg. Vid första ögonkastet blev han förälskad i den unga flickan Ännchen. Hon var dock redan förlovad med en annan man. Simon Dach skrev en dikt som han dedicerade henne “Ännchen von Tharau”. Denna dikt är fortfarande mycket populär i Tyskland, Österrike och Schweitz.

Fontänen med skulpturen av Ännchen skapades 1912 av skulptören Alfred Kune från Berlin. Statyn försvann under andra världskriget. På initiative av stadens invånare och emigranter rekonstruerades den 1990.

 

Segelfartuget Meridianas

Kurpių g.

 

Skolskeppet Meridianas byggdes 1948 i Finland som ett bidrag till Sovjetunionen efter andra världskriget, tillsammans med 48 andra liknande fartyg. Mycket få av dessa finns kvar. Meridianas gick till Klaipėda. Det blev ett skolfartyg för Navigationsskolan och här har många kaptener och rorsmän fått sin utbildning. 1967 upphörde det som pedagogiskt fartyg och öppnades i stället som restaurang vid Danėflodens kaj. Hösten 2012 bytte fartyget ägare och restaurerades och öppnades åter i november, 2013. I fartyget finns också en marin utställning, med bl.a. Meridianas historia.