Palanga

Maria Gerdås

www.maria-gerdas.se

PALANGA

Palangas stadsvapen med Jūratės krona och bärnstenshalsband.

Bilden är från oktober - därför är det inte så många som badar.

 

PALANGA

Palanga är en stad i västra Litauen i landskapet Samogitien (= lågländerna). Det tyska namnet är Polangen. Den ligger utmed havet ca 25 kilometer norr om Klaipėda. Staden är liten med sina 15 732 invånare (2011), men under sommaren blir invånarna tio gånger så många.

Palanga är Litauens sommarhuvudstad. Stranden är fylld med oändligt mycket vit, finkornig sand. Här har man dessutom flest soliga dagar i Litauen och vattnet blir hyggligt varmt på den långgrunda stranden.

 

HISTORIA

 

Strax norr om Palanga har arkeologer upptäckt rester av en 5000 år gammal bosättning.

 

Rikedomen på bärnsten ledde redan under forntiden till handel med Medelhavsområdet. “Guldet från norr” var mycket omtyckt av romerska köpmän och den så kallade Bärnstensvägen uppstod under romarrikets tid.

 

Första gången Palanga omnämns i skriftliga dokument är 1161, då danske kungen Valdemar I landsteg med sin armé.

 

Under 1200-1400-talen kämpade Palangas invånare mot Tyska orden i söder och Svärdsriddarorden i norr. Just Palanga och Šventoji och kusten däremellan lyckades dock förbli under litauisk kontroll.

 

Under 1600-talet växte handel med bärnsten, honung och hudar och en hamn anlades. Under det stora nordiska härjade den svenska armén i Palanga 1701.

Då Klaipėdaområdet hörde till Tyskland (från 1920) blev Palanga blev gränsstad mellan det ryska Litauen och Tyskland.

 

Greve Michał Tiškevičiai (1724–1839) som var befälhavare i den ryske tsarens armé, köpte Palanga 1824. Sonsonen Józef (1835–1891) anlade senare ett tegelbruk och byggde piren. Härifrån kunde greven med sitt ångfartyg ”Phoenix” frakta tegel till Liepāja. Så småningom kunde man också erbjuda resor för passagerare – dessa blev de första turisterna och Palanga började etablerade sig som kurort. Piren blev ett omtyckt promenadstråk.

 

Under sovjettiden blev de lyxiga rekreationsanläggningar omvandlade till statsägda sanatorier. Under hela tiden lyckades Palanga behålla positionen som en de mest populära semesterorterna på den baltiska Östersjökusten. Efter att Litauen åter blivit självständigt utvecklade man moderna Spaanläggningar.

 

Palanga har tre större kyrkor – en katolsk, en ortodox och en luthersk:

 

Jungfru Marie Himmelsfärds kyrka – Švč. Mergelės Marijos ėmimo į dangų bažnyčia

(Vytauto g. 51)

 

Denns röda tegelkyrka är stadens katolska katedral. Här firas dagliga mässor och på söndagarna är det flera högmässor.

En första katolsk kyrka av trä uppfördes 1540, sedan har det funnits några kyrkor på samma plats. Den nygotiska kyrka vi ser idag började byggas 1897 i nygotisk stil, ritad av den svenske arkitekten K. Strandmann. Bygget stöddes och finansierades av greve Feliks Tiškevičius. Kyrkan stod klar 1907. Den 76 meter höga byggnaden är fortfarande den högsta i Palanga.

Ortodoxa kyrkan Iverskayas ikon av Gudsmodern – Palangos Iveros Dievo Motinos ikonos garbei bažnyčia

(Sodų g. 52)

Den ryskortodoxa församlingen i Palanga hör till Moskvapatriarkatet och grundades 1995. Församlingen fick först hålla till i ett av rummen i den ryska skolan.

1999 tilldelades församingen en 2263 kvadratmeder stor tomt av Palangas kommun för att bygga en kyrka. Kyrkan stod färdig 2001. Arkitekten var Vladimir Burunov från Penza i Ryssland. När han byggde denna kyrka i det katolska Litauen var hans tanke att den skulle vara så hög att den kunde matcha propotionerna på de katolska kyrkorna. Den 16 juni 2002 hölls en stor festlig invigning av kyrkan Iverskayas ikon av Gudsmodern. Församlingen består av cirka 100 medlemmar.

Kyrkan är klart turkosblå med en gyllene lökkupol som glänser på långt håll samt ett konformat korsbekrönt torn. Inne i kyrkan finns en rikt utsmyckad ikonostas, 15 meter lång och 6 meter hög som är tillverkad i Grekland. Ikonerna kommer från Moskva och de 12 kyrkklockorna från Yaroslav. Tak och väggar är täckta av vackra målningar i pastellfärger med bl.a. Jesu födelse, flykten till Egypten, Jesus rider in i Jerusalem mm. I ”vapenhuset” finns en liten affär där man kan köpa ikoner, vaxljus, rökelse och böcker.

ATT SE OCH UPPLEVA

 

J. Basanavičiaus gatvė >>>

Gågatan J. Basanavičiaus har fräschats upp bland annat med ny stensättning. Det är en nöjesgata kantad av barer, restauranger, souvenirbutiker, discon, nattklubbar och tivolin för barnen. Den två kilometer långa vägen leder från stadens centrum ner till stranden och rakt ut mot piren. Här promenerar unga och gamla. Vid solnedgången går man ner till stranden för att säga godnatt till solen och se när den sjunker ner i havet.

 

Bärnstensmuseet - Gintaro muziejus >>>

(Vytauto gatvė 17)

Bärnstensmuseet är inrymt i Palangas palats som familjen Tiškevičius lät bygga 1897. Det ritades en den tyske arkitekten Franz Heinrich Schwechten (1841–1924) och benämns på ritningarna för Schloss Palangen.

Greve Tiškevičius familj residerade i palatset fram till 1941. När kommunisterna tog över förstördes och stals mycket av inredningen. 1957 restaurerades slottet och 1963 grundades Palangas bärnstensmuseum.

 

Museets utställning består av 15 rum där man visar omkring 4500 föremål. Besökarna får lära sig om hur bärnstenen bildas och formas. Man redovisar bärnstenens historia, dess kemiska sammansättning och olika typer som återfinns i olika delar av världen. Bärnstenar i olika storlekar visas – den största klumpen väger 3524 gram.

 

Birutes kulle – Birutės kalnas

En del av slottsparken söder om Bärnstensmuseet ägnas åt Litauens första drottning Birutė. Hon är älskad av alla litauer och många kvinnor bär hennes namn.

På vägen mot kullen står en staty av Birutė från 1965 av skulptören K. Tuliene.

 

I kullens sluttning finns en konstgjord grotta, Palangas motsvarighet till den franska grottan i Lourdes.

 

Birutė

Birutė levde under hednatiden. Hon föddes nära Palanga och var en prästinna (vaidilute) som vaktade den heliga elden på altaret. Storhertig Kęstutis, som styrde i Trakai och Samogitien, behagades av hennes skönhet och kom för att göra henne till sin hustru, men enligt legenden samtyckte hon inte till hans frieri, eftersom hon lovat gudarna att bevara sin kyskhet. Han tog henne då med våld och förde henne till sin huvudborg i Trakai. Här ställde han till med en stor bröllopsfest 1349. Året efter föddes deras förstfödde, Vytautas, som fick tillnamnet ”den store” och blev Litauens mest kände storhertig. Birutė dog 1382 och begravdes på en kulle som en gång var en hednisk kultplats. 1869 byggdes ett kapell på denna höjd, som kallas Birutės kulle. Kapellet är smycket med en guldskimrande Mariaikon och vackra glasmålningar.

Palangas Lutherska Kyrka

2005 lades hörnstenen för den evangeliskt-lutherska kyrkan i Palanga och den 14 juli 2012 kunde kyrkan invigas.

1938 hade den tidigare lutherska kyrkan i Palanga brunnit ner och man fick fortsätta att träffas i hemmen. Lutherska kyrkan i Litauen har alltid varit en minoritetskyrka, men efter andra världskriget återstod bara en liten del. 1940 repatrierades alla tyskar och tvingades lämna det land där de bott sedan århundraden. Under sovjetockupationen blev den lutherska kyrkan förföljd och medlemmar deporterades, många lutheraner sändes till stalinistiska arbetsläger i Siberien och församlingar upplöstes. Efter att så gott som utrotats, återstod under kommunisttiden endast sex lutherska präster i Litauen.

<<< Jūratė och Kastytis

I slutet av Basanavičiausgatan står en staty av Jūratė och Kastytis (skulptör N. Gaigalaitė), en välkänd litauisk legend och kärlekshistoria. Jūratė är både gudinna och sjöjungfru. Hennes namn kommer av det litauiska ”jūra” som betyder hav. Palangas stadsvapen avbildar Jūratės krona och bärnstenshalsband.

Botaniska trädgården – Botanikos parkas

(Vytauto g.15)

Runt palatset anlade greve Feliks Tiškevičius en park under åren 1895-1899. Den kände franske landskapsarkitekten och botanisten Édouard François André (1840-1911), fick uppdraget att utforma parken tillsammans med sin son René Édouard André (1867-1942).

På palatsets norra sida vetter en magnifik terrass med trappor ner i parken. Mitt på den stora gräsmattan finns en fontän omramad av prunkande rabatter. Vid gräsplanens motsatta sida står en väldig Kristusstaty med utsträckta armar av dansken Thorvaldsen. På södra sidan av slottet finns en halvcirkelformad rosengård som man når via trappor från palatset terrasser.

1960 omvandlades parken till en botanisk trädgård. Den omfattar 100 hektar och större delen består av skog. Här finns 200 olika typer av träd och buskar, en av ekarna har planterats av president Antanas Smetona.

 

Stranden

Stranden sträcker sig totalt 18 km längs Östersjön och är upp till 300 m bred med vackra sanddyner. Den mest välbesökta delen är några kilometer i vardera riktningen från piren. Här hissas Blå Flagg – en internationell miljöutmärkelse som beviljas badplatser som uppfyller vissa kriterier som rör vattenkvalitet, säkerhet, service och miljöinformation. Det är fantastiskt att promenera längs vattenlinjen på stranden och det är tradition att vid solnedgången följa hur solens sänker sid ner i havet. Allra bäst vy får man från piren.

 

Piren - Palangos tiltas

Ända sedan 1892 har piren i Palanga varit en favoritplats för promenader. Den första piren var 630 meter lång. 1998 byggde man en ny 470 meter lång pir. Här samlas man för se solnedgången.