Långa och korta benet

Maria Gerdås

www.maria-gerdas.se

LÅNGA OCH KORTA BENET - PIKK JA LÜHIKE JALG

Man brukar säga att Tallinn är en stad som haltar - eftersom den har ett långt och ett kort ben! De båda benen är de vägar som förbinder den övre och den nedre staden.

Långa benet - Pikk jalg, är också bredare - det var den enda vägen där man kunde färdas med häst och vagn. Den börjar vid Slottsplaten uppe på Domberget och löper mellan kalkstensmurarna till den nedre staden. Vid slutet av Pikk jalg passerar man ett Långa benets porttorn - Pika jala värava. Under medeltiden stod här ett torn av trä. Det som vi nu passerar är ett fyrkantigt stentorn som uppfördes 1380. Varje kväll stängdes passagen från båda håll, med en tung port respektive ett fällgaller. Tornet är krönt av en vindflöjel, som man tydligast kan betundra från utsiktsplatsen Kohtu på Domberget.

 

På andra sidan av tornet övergår Pikk jalg i Pikk tänav (= Långgatan).

Passage mellan Pikk och Lühike jalg                                                      

Korta benet - Lühike jalg

är kullerstensbelagt och avsett för fotgängare. Man har underlättat promenaden där genom att med stenplattor skapa  en trappa (med ledstång).

 

Här står ofta några gatumusikanter och underhåller med sin musik, samtidigt som de samlar slantar i sin fiollåda.

Korta benet - Lühike jalg

Långa benets porttorn

Pika jala väravatorn